Inom Ortopedisk medicin används inte tekniska undersökningar rutinmässigt. De används endast när det är nödvändigt att konfirmera en diagnos, utesluta allvarligare åkommor, samt utesluta möjliga differentialdiagnoser.
Låt mig berätta varför:
Det finns idag stora variationer mellan anatomiska förändringar och existerande smärta. Förändringar i strukturer som kan ses på röntgen, MR mm finns ofta hos helt smärtfria personer. Exempelvis har en studie visat att diskbråck i ländryggen finns bland 35-50% av helt smärtfria individer. Man bör sÃåedes inte lita helt på tekniska undersökningar. Om man finner förändringar på röntgen betyder det inte alltid att de stämmer överens med den smärta som personen beskriver. En röntgenbild som inte påvisar några direkta förändringar betyder heller inte att en person inte har ont.
Således är en manuell undersökning av yttersta vikt för att kunna ställa en korrekt diagnos, samt för att förstå när man kan ignorera ett positivt eller negativt svar av en röntgenbild.
Resultatet av ett röntgenutlåtande bör aldrig användas som diagnos för patienten. Däremot kan ett utlåtande från ansvarig terapeut vidarebefordras till patienten där man på ett förståeligt sätt kan beskriva relevanta fynd jämfört med den tidigare manuella undersökningen.